Meny

Vi ber att du kvitterar räddningsplanen som läst när du har studerat den.

Du kan kvittera att du har läst räddningsplanen på nedre delen av den här sidan.

Basuppgifter om objektet

Kankaanpään kuvataiteen kampus sijaitsee Paasikivenkadun ja Alpinkadun risteyksessä. Käyntiosoite on Paasikivenkatu 24, Kankaanpää. Rakennus on valmistunut vuonna 1995.

Basuppgifter

Fastighetens namn Kuvataiteen Kampus
Fastighetens adress Paasikivenkatu 24
38700 KANKAANPÄÄ
Antal byggnader 1
Byggnadsår 1995
Våningar 3
Brandklass P1

Övriga uppgifter

Objektet hör till följande räddningstjänst: Satakunta. Beräknad tid för räddningsverkets ankomst till platsen är ca 5 minuter.

Fastighetsskötsel Kankaanpään kaupunki, tilapalvelut
tfn 0257700
jourtelefon 0445781923
Elleverantör Lumme Energia Oy
Bevakningsföretagets kontaktuppgifter Kankaanpään vartiointipalvelu
tfn 025722805
Samlingsplats Mullitori
Alternativ samlingsplats Määritetään tarvittaessa
Antal skyddsrum 1
Skyddsrummets placering VSS1 Kellarikerros
Uppvärmningsmetod Fjärrvärme
Huvudvattenkran Lämmönjakohuone: kellarikerros, huoltokäytävän varrella
Värmefördelningsrum Kellarikerros, huoltokäytävän varrella
Elcentral Kellarikerros, huoltokäytävän varrella
Ventilationsmaskin
Nödstopp för ventilationen

1. kerroksen aulassa

Sähköpääkeskus
Sähköpääkeskus
Sähköpääkeskus
Sähköpääkeskus
Lämmönjakohuone
Lämmönjakohuone
Lämmönjakohuone
Lämmönjakohuone
Veden pääsulku
Veden pääsulku

Antal personer

Sammanlagt
Dagtid Kvällstid Nattetid
Vardagar 120 0 0
Henkilökunta (7) + opiskelijat yhteensä 120.
Under veckoslut 0 0 0

Organisation

Tilapalvelupäällikkö Pentti Saloniemi
Kankaanpään kaupunki
tfn 0445772620

Fastighetens säkerhetspersoner

Säkerhetsansvarig, tiimivastaava Matti Velhonoja
tfn 0447106192
Säkerhetsansvarig, vaktmästare Antti Tähtinen
tfn 0447103166
antti.tahtinen@samk.fi
Kiinteistö- ja turvallisuuspäällikkö Tero Hämäläinen
Satakunnan ammattikorkeakoulu Oy
tfn 0447103210
tero.hamalainen@samk.fi
Skyddsrumsansvarig VSS1 Jesse Välimäki

Fastighetens arbetarskyddsorganisation

Arbetarskyddschef Jari Lahti
jari.lahti@samk.fi
Skyddsombud Kirsti Santamäki
kirsti.santamaki@samk.fi
Skyddsombud Antti Tähtinen
tfn 0447103166
antti.tahtinen@samk.fi

Fastighetens viktiga nummer

Uppdrag Namn Telefonnummer Journummer
Servicebolag Kankaanpään kaupunki, tilapalvelut 0257700 0445781923
Hisservice KONE Hissit Oy 080015063
Bevakningsföretagets kontaktuppgifter Kankaanpään vartiointipalvelu 025722805
Underhåll
Namn Telefonnummer
Märkning av utrymningsvägar: Serviceperson Jesse Välimäki 0445772345
Passerkontroll: Serviceperson Antti Tähtinen 0447103166

Övriga viktiga nummer

Företagare Telefonnummer Jourtider
Allmänt nödnummer 112 24 h
Giftinformationscentralen 0800 147 111 24 h

Risker

Ur säkerhetssynpunkt innebär en risk kombinationen av sannolikheten för en olycka och dess följder. En viktig del av en säker fastighet är att identifiera säkerhetsrisker och bedöma följderna av dem. På de följande sidorna identifieras risker som riktas mot människor, egendom och miljö. För de identifierade riskerna har ett förslag tagits fram med åtgärder för att eliminera, minska och hantera risker. Endast en identifierad risk kan hanteras.

Riskklasser för fastigheten och personer:

  • Olyckor
  • Brandfaror
  • Vattenskador
  • Sjukdomsattacker
  • Fara för strålning eller gas
  • Stormskador
  • Inbrott, vandalism o.d.

Olyckor

Risker

  • fall
  • halkning
  • snubbling
  • ras av snö eller is på en människa
  • trafikolycka
  • högt fall
  • elstöt
  • skärsår
  • skada som orsakats av verktyg

Följder

  • egendomsskador
  • personskador

Åtgärder och säkerhetsarrangemang

  • Ansamlingen av is på taken ska kontrolleras vintertid.
    • Fastighetsskötselbolaget ska genast underrättas om farliga platser.
    • I farosituationer ska passage och parkering förhindras i områden med risk för ras av snö eller is.
  • Gårdsområdet hålls snyggt och i skick.
    • Vinterunderhållet sköts.
  • Ingrip omedelbart vid "nära ögat" -situationer. "Nära ögat" -situationer ska utredas och nödvändiga åtgärder vidtas i händelse av liknande situationer och för att förhindra dem.
  • Första hjälpen-utrustning har anskaffats och den förnyas regelbundet.
  • Alla ska läsa de allmänna anvisningarna för första hjälp.

Brandfaror

Risker

  • Mänsklig verksamhet
    • vårdslös rökning
    • förvaring av lösören i passager
    • förvaring av lösören i trappuppgångar
    • branddörrar öppna
    • glömda påslagna elapparater
  • Elapparater
    • kortslutningar
    • trasiga elanordningar
  • Mordbrand
  • Säkerhetsarrangemang
    • inspektionen av brandsläckarna är inte utförd
    • underhållet av brandposterna är eftersatt
    • bristande underhåll i centralen för larmsljus
  • Övriga
    • farliga ämnen
    • gasflaskor
    • Felaktig förvaring av brännbara ämnen och kemikalier

Brandfarliga objekt är bland annat förråd för farliga ämnen, tekniska utrymmen och övriga motsvarande lokaler i fastigheten.

Följder

  • egendomsskador
  • rökskador
  • personskador

Åtgärder och säkerhetsarrangemang

  • Mänsklig verksamhet
    • Brandsyn utförs varje år i fastigheten.
    • Säker utrymning ska organiseras:
      • Personalen håller utrymningsvägarna öppna.
      • aktivt ingripande vid brister.
    • Räddningsplanen ska uppdateras och läsas.
  • Elapparater
    • Elreparationer och -installationer ska utföras av en yrkesman som finns i TUKES register. Entreprenören ska ha tillräcklig behörighet för installationen och erfarenhet av motsvarande arbeten.
    • De elektriska huvudcentralerna är märkta och det förvaras inga föremål framför dem.
  • Mordbrand
    • Samla inte på onödig brandbelastning.
  • Säkerhetsarrangemang
    • Brandsläckningsutrustning finns i fastigheten.
    • Brandsläckarutrustning besiktigas enligt bestämmelserna.
    • Utrymningsvägarna är märkta med skyltar.
  • Övriga
    • Ventilation och sotning
      • Ventilationskanalerna rengörs i allmänhet vart tionde år

Vattenskador

Risker

  • Miljö
    • översvämning
    • häftigt regn
  • Konstruktioner
    • vattentätheten av konstruktioner brister
    • olycka som beror på bygg- och materialfel
    • rörbrott
  • Anordningar
    • trasiga tvättmaskiner och kylanordningar

Följder

  • egendomsskador

Toimenpiteet ja turvallisuusjärjestelyt

  • Rakenteet
    • LVI-työt, -tarkastukset ja -asennukset teetetään vain ammattilaisella.
  • Laitteet
    • Kodinkoneiden valvotun käytön ja kunnossapidon tärkeyden korostaminen.
    • Pesukoneen ja astianpesukoneen suodattimet ja nukkasihti on puhdistettava säännöllisesti.
    • Jääkaapin takaosa on imuroitava kerran vuodessa. Tässä yhteydessä kannattaa tarkistaa silmämääräisesti jääkaapin kunto myös kompressorin ja valuma-astian osalta.

Sjukdomsattacker

Risker

  • hjärtinfarkt
  • insulinchock
  • hjärninfarkt
  • hjärnblödning
  • epilepsi
  • svimning

Följder

  • personskador
  • dödsfall

Åtgärder och säkerhetsarrangemang

  • Säkerställande av snabb hjälp på fastighetens område.
  • Anvisningar för första hjälpen finns bilaga till räddningsplanen, läs dem och öva på första hjälpen.
  • Första hjälpen-utrustning har anskaffats och den förnyas regelbundet.
  • Vägledningen för ambulanser är ordnad och personalen har fått anvisningar om detta.
  • Man har gjort det möjligt för räddningsfordon att parkera framför ytterdörrarna.

Fara för strålning eller gas

Risker

  • utsläpp av radioaktivt ämne eller farlig gas i miljön
  • olycka vid transport av farligt ämne
  • olycka i kärnkraftverk

Följder

  • strålningssjukdomar
  • dödsfall

Åtgärder och säkerhetsarrangemang

  • Anskaffning av jodtabletter efter behov (2 tabl./person).
  • Fastigheten har skyddsrumsplatser vid adressen
  • Skyddsrummets funktionsduglighet upprätthålls.
  • Det har utsetts en skötare för skyddsrummet som har utbildats för uppdraget.
  • Ventilationens nödstopp är märkt och personalen vet var det finns.
  • Räddningsplanen har verksamhetsanvisningar om olika situationer.

Stormskador

Risker

  • olika naturfenomen

Följder

  • elavbrott
  • egendomsskador
  • personskador

Åtgärder och säkerhetsarrangemang

  • Man ser till att byggnaden och utomhusomådena är i skick.
  • Myndigheternas utegångsförbud ska följas.
  • När du söker skydd inomhus, håll dig långt bort från fönster och glasdörrar.
  • Förbered dig även på längre elavbrott till exempel på följande sätt:
    • lampa och batterier

Kriminell verksamhet

Riskit

  • ilkivalta
  • varkaudet
  • murto

Följder

  • egendomsskador

Åtgärder och säkerhetsarrangemang

  • Inbrott
    • Märkning och fotografering av värdeföremål
    • Fastigheten har ett passerkontrollsystem.
  • Vandalism
    • Övervakning av allmän ordning och renlighet samt aktivt ingripande vid brister.
    • Rengöring av graffiti och annat klotter utan dröjsmål.
  • Personalen är förpliktad att anmäla om missförhållanden.

Säkerhetsarrangemang

Arbetsplatssäkerhet

Passerkontroll

I fastigheten används ett passerkontrollsystem. Med systemet försöker man hindra obehöriga från att komma in i lokalerna. Om du observerar ett fel i passerkontrollsystemet, gör en felanmälan.

Passerkontroll
Placering Paasikivenkatu 24, Ulko-ovet ja kirjaston ovet
Serviceperson Antti Tähtinen
tfn 0447103166

Släckningsutrustning

Placering Släckningsutrustning Beskrivning
Toimitiloissa Brandpost Pikapalopostikaappeja
ATK-tiloissa Brandsläckare Hiilidioksidisammuttimet
Toimitiloissa Brandsläckare 6kg käsisammutimia
Hiilidioksidisammutin
Hiilidioksidisammutin
Käsisammutin
Käsisammutin
Pikapaloposti
Pikapaloposti
Brandsläckarna ska kontrolleras:
  • minst en gång om året, eftersom handsläckare utsätts för faktorer som påverkar brandsläckningsfunktionen, till exempel fukt, vibrationer eller temperaturväxlingar (platser utomhus)
  • minst vartannat år (platser inomhus)
Brandposterna ska inspekteras:
  • Brandposterna ska inspekteras årligen. Brandpostens slangar ska trycktestas vart femte år.

Säkerhetsanordningar

Märkning av utrymningsvägar

Utrymningsvägledningen indikerar utrymningen av byggnaden. Felaktiga eller bristfälliga skyltar ska anmälas till fastighetsförvaltningen.

Märkning av utrymningsvägar
Täckning Poistumisreitit merkitty pienillä merkkivaloilla
Serviceperson Jesse Välimäki
tfn 0445772345

Stängning av ventilationen

Om byggnaden är föremål för extern fara, såsom brandgaser från den intilliggande byggnaden, ska ventilationen stängas. Varvid räddningsmyndigheten vanligen utger ett nödmeddelande, i vilket man också ger tilläggsanvisningar och en uppmaning om att stänga ventilationen.

Vem som helst kan stänga av ventilationen.

Stängning av ventilationen: 1. kerroksen aulassa

IV-hätäseis
IV-hätäseis

Första hjälpen

Enligt 46 § i arbetarskyddslagen (738/2002) ska arbetsgivaren se till att första hjälpen anordnas för arbetstagare och andra personer som vistas på arbetsplatsen, ge anvisningar om första hjälpen och införskaffa tillräckligt med ändamålsenlig första hjälpen-utrustning till arbetsplatsen eller dess omedelbara närhet.

  • Ambulansen vägleds: Pääsisäänkäynnille, josta järjestetään opastus.
Det finns förstahjälpen-utrustning tillgänglig i fastigheten enligt följande:
Förnödenhet Placering
Skåp för första hjälpen Vahtimestarin huoneessa, aula, 1krs.
Redskap för ögonspolning Ea-kaappien yhteydessä
Defibrillator Aula
Skåp för första hjälpen Materiaalivaraston aula, 1 krs.
Skåp för första hjälpen Grafiikan käytävä, 2krs.
Skåp för första hjälpen Maalaustilan sisäänkäynti 1krs.
Skåp för första hjälpen Maalaustilan sisäänkäynti 2krs.
Defibrillaattori
Defibrillaattori
Defibrillaattori
Defibrillaattori
Ea kaappi
Ea kaappi
Ea kaappi
Ea kaappi
Ea kaappi
Ea kaappi
Ea kaappi
Ea kaappi
Ea kaappi
Ea kaappi
Silmähuuhde
Silmähuuhde

Brandsäkerhet

Brandsektionering

Syftet med brandsektioneringar är att förhindra, i händelse av brand, att brandgaser och branden sprids samt att trygga evakueringen av människor. Därför är det ytterst viktigt att branddörrarna hålls stängda. Branddörrarna får inte hållas öppna med kilar.

En byggnads olika våningar, källarvåningar och vinden är oftast ordnade i skilda brandsektioner.

Utrymmen som skiljer sig avsevärt från varandra vad gäller användningssättoch brandbelastning har delats upp i separata brandsektioner, då det ansetts nödvändigt för att skydda personer eller egendom. (sektionering baserad på användningssätt)

Byggnadernas brandsektioneringar:
Byggnad Typ Beskrivning
Paasikivenkatu 24 Våningssektionering, Sektionering enligt användningssätt Rakennuksen paloluokka on P1. Osastointi noudattaa kerros- ja käyttötapaosastointia. Osastoivat rakenteet yleensä EI60. Palo-osastoitu on muun muassa uloskäytävät.

Farliga ämnen

Följande typer av farliga ämnen förvaras i fastigheten:

Status Opetustilat
Placering Paasikivenkatu 24 - Paasikivenkatu 24
Ämnen som lagras
  • Hitsauskaasut
  • Nestekaasu
  • Typpihappo
  • Rautakloridi
  • Hartsit
  • Tärpätti
  • Sinol
  • Tinneri
  • Asetoni
  • Vinamold

Utrymningsvägar

Principen för säker utrymning är att man i varje stund ska kunna avlägsna sig från byggnadens samtliga utrymmen via två utgångar utan nycklar eller andra öppningsdon. Dörrarna får inte hållas i baklås under arbetstiden. Det är inte tillåtet att förvara saker framför utgångarna.

Fastigheten har utrymningsarrangemang av följande typ:

Byggnad Utrymningsarrangemang
Paasikivenkatu 24 Poistumisreitit on merkitty poistumisreittiopasteilla. Hätätilanteessa opettajat opastavat opiskelijoita poistumisessa. Poistuminen lyhintä turvallista opastettua reittiä pitkin ulos ja edelleen kokoontumispaikalle.
Henkilökunta tarkastaa mahdollisuuksien mukaan yleiset tilat ja varmistavat, että niihin ei jää ketään oleskelemaan.
Samlingsplats: Mullitori

Eldarbeten

Eldarbeten definieras som arbeten där det uppstår gnistor eller där man använder eldslågor eller annan värme, och som ger brandfara. Sådana arbeten är bl.a. gas- och bågsvetsning, bränn- och bågskärning, skärning med slipskiva och metallslipning, varvid det uppstår gnistor, samt arbeten där man använder gasbrännare, annan öppen eld eller hetluftsblåsare. På grund av eldfaran från heta arbeten ska man alltid beakta alternativa metoder.

För att utföra eldarbeten krävs alltid tillstånd för heta arbeten. Personen som gör ett hett arbete ska alltid ha ett giltigt certifikat för heta arbeten.

Tiedottaminen ja perehdyttäminen

Koko henkilöstön perehdyttäminen

Valtioneuvoston asetus pelastustoimesta (407/2011,2§) velvoittaa seuraavasti: "Pelastussuunnitelma on pidettävä ajan tasalla ja siitä on tiedotettava tarvittavalla tavalla rakennuksen... työntekijöille ja muille, joiden on osallistuttava pelastussuunnitelman toimeenpanoon."

Suunnitelmasta ja sen keskeisistä seikoista tulee tiedottaa kaikkia kohteessa työskenteleviä henkilöitä.

Perehdytyksen vastuuhenkilö: Rehtori

Tiedottaminen Turvallisuusasioista: Suunnitelma käydään läpi henkilökunnan kanssa.

Koulutustilaisuudet: Järjestetään tarvittaessa.

Harjoitukset: Suunnitelman käytännön harjoittelu vuosittaisilla poistumisharjoituksilla, joihin osallistuu henkilökunta ja oppilaat.

Uusien työntekijöiden perehdyttäminen:

Lähin esimies perehdyttää aina uuden työntekijän pelastussuunnitelman keskeisiin seikkoihin ja käy läpi poistumistiet sekä alkusammutuskaluston sijainnit.

Turvallisuuskoulutus

  • Turvallisuuskoulutuksen järjestämisestä vastaa rehtori.
  • Läheltä piti-tapauksista ilmoitetaan ja ne käsitellään työsuojelun toimesta.
  • Turvallisuustietoutta jaetaan perehdytyksissä, koulutuksissa sekä suunnitelmaa lukemalla.

Riktlinjer

På de följande sidorna finns en beskrivning av instruktionerna för förebyggande av olyckor samt instruktioner för hantering av olyckor och farliga situationer. Läs åtgärdsinstruktionerna noggrant!

Korrekta åtgärder, avgöranden och val förhindrar och begränsar olyckor. På så sätt kan skador minimeras eller elimineras helt.

Säkerheten är allas gemensamma sak!

Säkerhetsorganisation

Fastighetens säkerhetspersoner

Säkerhetsansvarig, tiimivastaava Matti Velhonoja
tfn 0447106192
Säkerhetsansvarig, vaktmästare Antti Tähtinen
tfn 0447103166
antti.tahtinen@samk.fi
Kiinteistö- ja turvallisuuspäällikkö Tero Hämäläinen
Satakunnan ammattikorkeakoulu Oy
tfn 0447103210
tero.hamalainen@samk.fi
Skyddsrumsansvarig VSS1 Jesse Välimäki

Larma efter hjälp

I alla brådskande nödsituationer, vare sig det gäller brådskande behov av hjälp från polisen, räddningsväsendet, sjuktransport eller socialväsendet RING NUMMER 112

Ring nödsamtalet själv, om du kan
Det är viktigt att den person som berörs av saken ringer nödsamtalet. Personen har information som den jourhavande behöver för att fastställa vilken typ av hjälp som ska skickas till platsen. Ett samtal som kommer via mellanhänder kan fördröja hjälpens ankomst.
Berätta vad som har hänt
Den jourhavande i nödcentralen frågar personen som ringer om vad som har hänt för att vid behov kunna skicka rätt hjälp för situationen.
Ange exakt adress och kommun
Inom nödcentralens område kan det finnas flera likadana adresser i olika kommuner. Därför är det viktigt att utöver adressen ange orten.
Svara på frågorna som ställs till dig
Frågorna som den jourhavande ställer har ett syfte. Frågorna fördröjer inte larmet efter hjälp. I brådskande fall larmar den jourhavande redan under samtalet ut de myndigheter och samarbetspartner som kommer för att hjälpa samt ger dessa mer information om vad som har hänt.
Angera enligt givna instruktioner
Den jourhavande har utbildats för att ge instruktioner för olika situationer. Det är viktigt att du följer de givna instruktionerna. Rätt utförda förstahjälpen-åtgärder har ofta betydelse för situationens slutresultat.
Avsluta samtalet först när du får lov till det
Att avsluta samtalet för tidigt kan fördröja hjälpen. Stäng av telefonen först efter att du har fått lov att avsluta samtalet. Håll linjen öppen. Den jourhavande eller hjälparen som kommer kan behöva mer information om vad som har hänt.

Sairauskohtaus tai tapaturma

Hätäensiapu

Hätäensiavun tarkoituksen on varmistaa potilaan avoin hengitystie sekä ylläpitää hengitystä ja verenkiertoa.

  1. Arvioi tilanne, varmista oma turvallisuutesi ja soita 112.
  2. Avaa potilaan hengitystiet kohottamalla hänen leukaansa ja kääntämällä otsaa taaksepäin.
  3. Tarkista hengittääkö potilas. Tajuton ja reagoimaton potilas ei hengitä, jos et tunne ilmavirtausta kädelläsi, korvallasi tai poskellasi.
  4. Aloita painanta- ja puhalluselvytys.

Puhalluselvytys-ohjeet:

  • Aloita elvytys
    • 30 painallusta
    • 2 puhallusta

Jos puhallukset eivät saa rintakehää nousemaan, ÄLÄ jatka puhaltamista. Tärkeintä on ylläpitää uhrin verenkiertoa painantaelvytyksellä.

5. Käännä tajuton, itse hengittävä potilas kylkiasentoon. 6. Hoida verenvuoto painamalla vuotokohtaa käsin. 7. Auta selkävamman saanutta potilasta pitämällä hänen päätään paikoillaan.

Toimi näin hätätilanteessa:

  • Pysähdy ja rauhoitu
  • Soita 112
  • Varmista ensin oma turvallisuutesi ja estä lisävahingot
  • Anna hätäensiapua
  • Opasta ammattiauttajat paikalle

Aivohalvaus

Aivohalvauksen aiheuttaa aivoverisuonten tukkeutuminen tai repeäminen. Akuutti aivohalvaus on hätätilanne, joka vaatii parin tunnin sisällä alkavaa ensihoitoa sairaalassa. Arvion tilanteen vakavuudesta ja oikeasta hoitopaikasta saat ainoastaan hälyttämällä ensihoitohenkilöstön potilaan luokse.

Soita 112 heti, vaikka aivohalvauksen oireet, kuten esimerkiksi jalan tai käden halvaantuminen, olisivat ohimeneviä.

Tunnista oireet

  • Puhevaikeus, puheen puuroutuminen
  • Nielemisvaikeus
  • Suupielen roikkuminen
  • Käden tai jalan äkillinen voimattomuus tai tunnottomuus
  • Näköhäiriöt, kaksoiskuvien näkeminen

Toimi näin

  • Soita heti 112.
  • Avaa potilaan hengitystiet ja laita potilas kylkiasentoon.

Diabeetikon heikotus

Kun diabetesta sairastavan verensokeri laskee liian alas, syntyy diabeettinen sokki, joka voi olla hengenvaarallinen.

Tunnista oireet:

  • Hikoilu, kalpeus, vapina.
  • Ärtymys, levottomuus.
  • Huimaus, sydämen tykytys.
  • Näläntunne.
  • Päänsärky, pahoinvointi.
  • Näön hämärtyminen ja kaksoiskuvat.
  • Poikkeava käytös (esim. levottomuus, äkkipikaisuus).
  • Pahimmassa tapauksessa kouristuksia ja tajuttomuus, jos verensokeri laskee hyvin alhaiseksi.

Diabeettisen sokin ensiapu

  • Anna välittömästi sokeripitoista syötävää tai juotavaa, mikäli autettava on tajuissaan ja pystyy itse syömään tai juomaan. Tajuttomalle henkilölle ei saa antaa mitään suuhun.
  • Mikäli autettava ei toivu 10 minuutissa tai menee tajuttomaksi, soita hätänumeroon 112.
  • Käännä tajuton henkilö kylkiasentoon.

Murtuma

Murtuman oireita ovat kipu, turvotus, epänormaali liikkuvuus ja arkuus tai virheasento.

Murtuman ensiapu:

Yläraajan murtumassa autettava voi itse tukea kipeää raajaansa kehoaan vasten tai tue käsi liikkumattomaksi esimerkiksi kolmioliinalla. Kylkiluiden murtumassa voit tukea rintakehää käsin tai tukisiteellä.

Mikäli jalassa on murtuma, sitä ei ole syytä lastoittaa, mikäli apu saapuu kohtuuajassa. Autettavan tulee välttää jalan liikuttamista ja painon asettamista kipeälle jalalle.

Jos loukkaantunutta on välttämätöntä liikuttaa, alaraajan murtuman tukemiseen voi käyttää toista jalkaa tai muuta tilapäisvälinettä, kuten esimerkiksi tukevaa lautaa tai keppiä.

Jos epäilet selkärangan murtumaa, liikuta loukkaantunutta vain, jos se on hengen pelastamisen kannalta välttämätöntä.
Murtumat syntyvät tavallisesti putoamisen, kaatumisen tai iskeytymisen seurauksena.

Haavat

Verenvuodon tyrehdyttäminen ja haavan sitominen ovat ensiavun perustaitoja.

  • Tyrehdytä mahdollinen verenvuoto.
  • Puhdista haavasta lika juoksevan, viileän veden alla.
  • Sulje pienen viiltohaavan reunat vastakkain haavateipillä.
  • Peitä haava suojasidoksella.
  • Hakeudu tarvittaessa hoitoon.
  • Tarkista, että tetanus- eli jäykkäkouristusrokote on voimassa.
  • Vuotavat, syvät ja likaiset haavat ja vähänkin suuremmat viiltohaavat kuuluvat aina lääkärin hoitoon. Haavan ulkonäöstä ei aina voi päätellä, onko syvemmälle kudoksiin syntynyt vaurioita.

Verenvuoto

Ulkoisen näkyvän verenvuodon määrää on vaikea mitata ja arvioida luotettavasti. Suuren verenhukan (yli 20 %) seurauksena ihminen menee sokkiin.

Näin tyrehdytät verenvuodon:

  • Tyrehdytä verenvuoto painamalla sormin tai kämmenellä suoraan vuotokohtaan. Voit myös pyytää loukkaantunutta painamaan itse vuotokohtaa.
  • Auta loukkaantunut tarvittaessa istumaan tai makuulle
  • Sido vuotokohtaan paineside joko käyttäen sidetarvikkeita tai muita saatavilla olevia välineitä, esimerkiksi huivia.
  • Soita hätänumeroon 112, jos arvioit tilanteen sitä vaativan.
  • Runsas verenvuoto voi johtaa verenkierron vakavaan häiriötilaan eli sokkiin. Huolehdi loukkaantuneen sokin oireenmukaisesta ensiavusta.

Mikäli haavassa on vierasesine, esim. naula tai puukko, sitä ei poisteta ensiavun yhteydessä. Jos esine vaikeuttaa hengitystä, tulee se välittömästi poistaa.

Sokki

Sokin oireet voivat olla seuraus suurista sisäisistä tai ulkoisista verenvuodoista, vaikeista murtumista, palovammojen tai rajun ripulin aiheuttamasta nestehukasta. Myös sydämen pumppausvoiman pettäminen tai voimakas allerginen reaktio voivat aiheuttaa sokkitilan.

Tunnista sokin oireet:

  • Iho on kalpea ja kylmän hikinen.
  • Henkilö on levoton, myöhemmin sekava.
  • Hengitys on tihentynyt.
  • Suu on kuiva, autettavalla on janontunne.
  • Syke on nopea ja heikosti tunnettavissa.

Sokkipotilaan ensiapu:

  • Aseta autettava lepoon, hänelle hyvään asentoon.
  • Soita hätänumeroon 112.
  • Suojaa kylmältä esimerkiksi huovalla tai takilla ja eristä kylmästä alustasta.
  • Rauhoita.
  • Älä tarjoa syötävää tai juotavaa.
  • Seuraa hengitystä ja verenkiertoa.
  • Anna tarvittaessa muu oireenmukainen ensiapu.

Kouristelu

Aivojen toimintahäiriöt voivat aiheuttaa tahattomia lihasnykäyksiä ja kouristuksia. Ihminen saattaa kouristella monesta eri syystä. Syinä voivat olla esimerkiksi epilepsia, aivoverenvuoto, korkea kuume tai tapaturma.

Tunnista oireet:

  • Sairastunut menettää tajuntansa, kaatuu ja hänen vartalonsa jäykistyy.
  • Jäykistymistä seuraavat nykivät kouristukset. Kouristelu kestää yleensä vain 1-2 minuuttia.

Kouristuskohtauksen ensiapu:

  • Tee hätäilmoitus numeroon 112.
  • Älä yritä estää kouristusliikkeitä, mutta huolehdi siitä, että autettava ei kolhi päätään tai muuten vahingoita itseään.
  • Varmista esteetön hengitys.
  • Käännä autettava kylkiasentoon heti, kun kouristukset vähenevät.
  • Mikäli tiedät autettavan sairastavan epilepsiaa, tee hätäilmoitus numeroon 112, jos kouristelu pitkittyy tai jos kohtaus uusiutuu.
  • Jos kohtaus menee itsestään ohi, varmista kuitenkin, että autettava on täysin toipunut ennen kuin jätät hänet.
  • Ota yhteys lääkäriin, jos kyseessä on lapsen kuumekouristus.

Myrkytys

Yleisimmät kotona tapahtuvat myrkytykset aiheutuvat alkoholista, lääkkeistä, myrkyllisistä kasveista tai sienistä.

Jos et havaitse uhristta selkeitä myrkytyksen oireita ja kaipaat neuvoja, voit soittaa myrkytystietokeskukseen, puhelin 09 471 977 (24h/vrk)

Lääkkeiden yliannostukset

Soita 112 heti, jos epäilet autettavan hengen olevan uhattuna lääkkeiden yliannostuksesta johtuen.

Toimi näin

  • Anna tajuissaan olevalle potilaalle hiilitabletteja, jos niitä on saatavilla.
  • Laita tajuton, normaalisti hengittävä potilas kylkiasentoon.
  • Kerää esiin kaikki löytämäsi lääkkeet ja lääkepurkit ensihoitajia varten.
  • Älä anna potilaan nauttia alkoholia.

Myrkyllisen kasvin tai sienen nieleminen

Yritä saada selville mistä kasvista tai sienestä myrkytys on peräisin.

Toimi näin

  • Tarkista ensin onko uhrilla suussaan kasvia tai sientä.
  • Anna lääkehiiltä pakkauksen ohjeen mukaan.
  • Soita 112 tai myrkytystietokeskukseen, puhelin 09 471 977 (24h/vrk)

Palovammat

Palovamma on lämmön tai syövyttävän kemiallisen aineen aiheuttama kudostuho, jossa iho ja mahdollisesti myös sen alaiset kudokset vauroituvat. Jos ihoa ei jäähdytetä, vamma laajenee syvempiin ihokerroksiin ja kipu jatkuu kauemmin.

Pienen palovamman ensiapu:

  • Palovammaa jäähdytetään mahdollisimman pian viileällä vedellä 15–20 minuutin ajan.
  • Rakkuloita ei saa puhkaista.
  • Palovamman voi peittää puhtaalla suojasiteellä tai palovammojen hoitoon tarkoitetulla erikoissiteellä.

Milloin lääkäriin?

Jos palovamma on:

  • tulehtunut
  • kämmentä suurempi 2. asteen palovamma
  • tai 3. asteen palovamma
  • sähköpalovamma
  • kasvojen tai käsien syvä palovamma
  • hengitysteissä
  • lapsella
  • vanhuksella
  • jotakin perussairautta sairastavalla henkilöllä esim. diabeetikon palovammat.

Rintakipu

Rintakipuun on aina suhtauduttava vakavasti. Kovan puristavan rintakivun tavallisin syy on sydäninfarkti. Kipu tuntuu ylävartalolla ja voi säteillä vasempaan kainaloon, käsivarteen ja kaulalle. Henkilö on usein kylmänhikinen, hänellä voi olla pahoinvointia ja hengitys voi vaikeutua.

Henkilö voi ottaa omia lääkkeitä (nitro-lääkitys), mutta jos ne eivät auta muutaman minuutin kuluessa, toimitaan ensiapuohjeen mukaan.

Rintakipuisen ensiapu:

  • Tee hätäilmoitus heti numeroon 112.
  • Rauhoita autettavaa ja auta hänet lepoon esim. puoli-istuvaan asentoon.
  • Tarjoa hätäkeskuksen ohjeiden mukaan asetyylisalisyylihappoa sisältävää lääkettä (esimerkiksi aspiriini tai disperiini) pureskeltavaksi tai veteen liuotettuna. Tablettia ei anneta, jos autettava on allerginen ko. lääkkeille.

Jos henkilö menee elottomaksi, aloita painelu-puhalluselvytys rytmillä 30 painelua ja 2 puhallusta ja ilmoita hätäkeskukseen muuttuneesta tilanteesta.

Brand

Rädda och varna
  • Rädda dem som står i omedelbar fara och varna andra.
  • Hänvisa människorna till samlingsplatsen.
Släck och begränsa
  • Försök släcka branden själv, undvik rök. Utsätt inte dig själv för fara.
  • Begränsa att branden och röken sprids genom att stänga fönstren och dörrarna till brandsektionen.
Slå larm
  • Larma brandkåren genom att ringa nummer 112 från en säker plats.
  • Berätta varifrån du ringer och var det brinner (adress och våning)och om människor står i fara.
  • Avbryt inte samtalet förrän du får lov till det.
Vägled
  • Vägled räddningspersonalen till platsen.
Det är absolut förbjudet att använda hissen vid brand!

Vid utrymning är samlingsplatsen: Mullitori

Alternativ samlingsplats: Määritetään tarvittaessa

Brand – riktlinjer, när trygg utrymning är förhindrad

Ibland kan en brand som härjar på ett annat ställe förhindra trygg utgång från fastigheten. I dessa fall är det klokast att stanna kvar i ett utrymme där det inte finns rök, med dörrar och andra öppningar stängda.

Stanna kvar i brandsektionen där du befinner dig.
  • Det är tryggt att vistas bakom en branddörr. Branddörrar tål en eldsvåda i minst en halvtimme.
  • Följderna är ödesdigra om man hoppar från en hög plats, men inte om man stannar kvar på en rökfri plats.
Gå till ett fönster och väck uppmärksamhet. Om det inte lyckas, ring nummer 112.
Följ instruktionerna som myndigheterna ger.

Verksamheten på samlingsplatsen

Samlingsplats: Mullitori
Kokoontumispaikka
Kokoontumispaikka

När människorna har utrymt fastigheten och fortsatt till samlingsplatsen, börjar personalens representant leda verksamheten. Beroende på situationen, överväg om det är tryggt att stanna på den valda samlingsplatsen, eller ifall människorna bör hänvisas till en annan plats: t.ex. till en i förväg överenskommen lokal inomhus eller till en fastighet i närheten.

Det är inte tillåtet att avlägsna sig från samlingsplatsen utan tillstånd från ansvarspersonen. Fastighetens säkerhetspersonal leder verksamheten på samlingsplatsen. Säkerhetspersonalen informerar om hur situationen utvecklas och meddelar när det är tillåtet att återvända till fastigheten.

Saker att minnas på samlingsplatsen:

  • ta hand om eventuella skadade, meddela säkerhetspersonalen
  • ta hand om funktionshindrade eller personer med nedsatt funktionsförmåga i övrigt
  • meddela ifall man vet att någon har blivit kvar inne

Alternativ samlingsplats

Alternativ samlingsplats: Määritetään tarvittaessa

Ifall samlingsplatsen inte är trygg, förflyttar man sig till en säker reservsamlingsplats som skyddsledningen specificerat separat. Vid behov anvisar även myndigheterna skyddsplatser för mer långvarigt skydd.

Hjälpa rörelsehindrade personer i nödsituationer

Det kan vara svårt och ta lång tid för funktionshindrad person att avlägsna sig från en byggnad vid nödsituationer. Försök hjälpa dem så gott du kan.

Saker att observera när man hjälper rörelsehindrade personer att avlägsna sig
  • Hjälp rörelsehindrade att avlägsna sig i den mån du kan.
  • Ta hand om personen du hjälpt även efter att ni kommit ut.

Vattenskada

Riktlinjer
  • Stäng av elektriciteten i läckageområdet och dess närhet.
  • Stoppa läckaget genom att t.ex. stänga huvudvattenkranen om det är möjligt.
  • Anmäl omgående
    • till servicemannen: Kankaanpään kaupunki, tilapalvelut, tfn 0257700, jourtelefon 0445781923
  • Kontakta vid behov det allmänna nödnumret 112.
  • Huvudvattenkran: Lämmönjakohuone: kellarikerros, huoltokäytävän varrella
  • Värmefördelningsrum: Kellarikerros, huoltokäytävän varrella
  • Elcentral: Kellarikerros, huoltokäytävän varrella
Ifall vatten hotar utanför byggnaden
  • Anmäl till fastighetsskötseln och vid behov nödcentralen 112.

Vid hot om våld

I en hotfull situation där det inte förekommer vapen, kan du agera på följande sätt.

  • Uppträd lugnt och försök lugna ner personen med ditt eget beteende.
  • Se till att du inte vänder ryggen till personen eller drivs in i ett hörn, så att du alltid har en flyktväg från den hotfulla personens närhet.
  • Be om hjälp i mån av möjlighet.
  • Fly och hjälp andra att fly platsen

Se till din egen säkerhet. Försök styra den hotfulle personen till en plats där denne inte kan skada andra. Anmäl vid behov det inträffade till polisen efter incidenten.

Om den hotfulle personen har ett vapen, agera på följande sätt.

  • Gör inte motstånd.
  • Gör bara det som den hotfulle ber om.
  • Försök varna andra i mån av möjlighet.
  • Genom att stänga dörrar kan personens framkomst i fastigheten begränsas.
  • Efter händelsen ska du ringa 112 för att få professionell hjälp till platsen så snabbt som möjligt. Lyssna på anvisningarna och agera enligt dem.

Varje hot och observation om en eventuell hotfull situation ska tas på allvar och omedelbart anmälas till polisen. Det kan vara möjligt att du kan påverka situationens utveckling genom ditt eget beteende. Därför ska du ta alla hotfulla situationer på allvar och försöka lugna ner situationer som redan börjat.

Toiminta ampuma-asetilanteessa

  • Poistu vaara-alueelta, jos se on turvallisesti mahdollista.

Jos poistuminen ei ole turvallista:

  • Mene luokkaan tai vastaavaan
  • Lukitse ovi tai laita kalusteita oven/ ovien eteen siten, että oven painiketta ei voi käyttää
  • Kasaa oven eteen kalusteita
  • Sammuta valot
  • Käy makaamaan oviseinän viereen, jos seinämateriaali on esim. tiiltä tai betonia tai etsi muuten turvallinen paikka
  • Ota yhteys hätäkeskukseen 112 ja kerro tilanteesta. Ilmoita kerros, huoneen/ luokan numero
  • Vältä muuten puhelimen käyttöä
  • Jos käytävillä on savua, älä mene savuisiin käytäviin, pysy luokassa ja yritä tukkia mahdollisia aukkoja märillä vaatteilla tms.
  • Odota poliisin/ pelastusviranomaisten/ koulun henkilökunnan lisäohjeita
  • Toimi lisäohjeiden mukaisesti

Bombhot

Ett bombhot är ofta grundlöst och ges av en rubbad människa med det ska ändå alltid tas på allvar och varje hot ska anmälas till polisen. Det är viktigt att man i det läget inte tappar fattningen och håller sig lugn.

Jos vastaanotat pommiuhkaussoiton, ole rauhallinen ja toimi seuraavasti:

Kuuntele tarkasti uhkauksen esittäjän viesti:

  • Mitä
  • Missä
  • Milloin
  • Miten
  • Kuka


  • Tee puhelun aikana tarkkoja muistiinpanoja.
  • Tee puhelusta selkeä ilmoitus hätäkeskukseen 112.
  • Tee puhelusta viipymättä selkeä ilmoitus turvallisuushenkilöstölle, joka arvioi jatkotoimia.
  • Ryhdy tarvittaviin toimenpiteisiin saamiesi ohjeiden mukaisesti.

Vakavasti otettavissa ja kiireellisissä tapauksissa koko rakennus tyhjennetään välittömästi:

  • Siirry ohjeiden mukaisesti kokoontumispaikalle.
  • Ota mukaasi puhelin, avain, reppu ja välttämättömät henkilökohtaiset tavarasi.
  • Toimi kokoontumispaikalla saamiesi ohjeiden mukaisesti.

ÄLÄ KOSKE OUTOIHIN ESINEISIIN JÄTÄ TIEDOTTAMINEN POLIISIN JA JOHDON TEHTÄVÄKSI.

Ett misstänk föremål eller ett hotfullt brev

  • Rör inte vid föremålet.
  • Ifall det är fråga om ett brev eller annat liknande, som du redan har hanterat, lägg på minnet vilka ställen du har vidrört och lägg brevet t.ex. i en plastficka.
  • Anmäl genast till de personer som ansvarar för säkerheten i din lokal och i fastigheten (se kapitlet om Säkerhetspersonal) och till polisen på allmänna nödnumret 112.
  • Spärra av området i mån av möjligheter. Tänk på eventuella polisundersökningar (fingeravtryck och fotspår är synnerligen viktiga bevis).
  • Hamna inte i panik. Följ polisens och säkerhetspersonalens instruktioner.

Allmän farosignal

Den allmänna farosignalen är en en minut lång stigande och sjunkande ljudsignal eller en varning som utropas av myndigheten. Den stigande respektive sjunkade signalen är sju sekunder lång. Den allmänna farosignalen betyder att befolkningen hotas av en omedelbar fara.

Faran över-signalen är en obruten ljudsignal vars längd är en minut. Den är ett meddelande om att hotet eller faran är över.

Gör så här när du hör den allmänna farosignalen
  • Gå in. Stäng dörrar, fönster och ventilationsanordningar.
  • Slå på radion och invänta anvisningar.
  • Undvik att använda telefonen för att undvika att linjerna blockeras.
  • Lämna inte området utan uppmaning av myndigheterna.

Gasfara

Vid gasfara ges allmän farosignal.
Gå tillväga på följande sätt
  • Om du är inomhus och känner gaslukt:
    • håll dig inomhus, gå upp till övre våningar, lyssna på radion för att få mera information
    • tryck ett vått plagg mot munnen och andas genom det
  • Om du är ute när du känner gaslukt och inte kan förflytta dig inomhus:
    • skynda dig undan gasmolnet till sidvinden
    • försök komma så högt upp som möjligt, till exempel upp på ett backkrön
Mer information om att skydda sig mot gas
  • Stäng ventilationsanordningar, stäng dörrar och fönster tätt.
  • Du kan även stänga och tejpa igen innerdörrarna och hålla dig till utrymmen under vinden.
  • Om du känner gaslukt kan du andas genom ett fuktigt, poröst tyg.
  • Myndigheterna meddelar via radion eller högtalarbil när giftmolnet har avdunstat. Vädra inomhusutrymmen noggrant efter detta.

Strålrisk

Vid risk för strålning ges en allmän farosignal.

Gå inomhus.

  • Stäng fönster, dörrar, vädringsöppningar och ventilationsanordningar.
  • Bästa skyddet finns i mitten av huset och i källaren. Ta jodtabletter först efter uppmaning från myndigheterna (det ska finnas 2 jodtabletter per person).

Undvik att röra dig utomhus

Tilläggsinstruktioner
Ytterligare instruktioner fås av räddningsmyndigheterna i din stad, media samt på sidan 867 i Yles text-TV. Information finns även på Strålskyddscentralens webbplats www.stuk.fi och räddningsväsendets webbplats www.pelastustoimi.fi.

Elavbrott

Vid elavbrott förblir nödbelysningen tänd.

Hissarna kan inte användas under elavbott.

Agerande vid elavbrott

Elströmmen bryts i verksamhetsutrymmet, men i allmänna utrymmen fungerar belysningen fortfarande

  • Kontrollera om möjligt säkringarna i gruppcentralen i det egna verksamhetsutrymmet.
  • Om problemet kvarstår, kontakta fastighetsservice (tfn 0257700).

Elströmmen bryts både i verksamhetsutrymmet och i de allmänna utrymmena

  • Använd en ficklampa
  • Handled vid behov även andra

Vid elavbrott stannar även hissarna. Om du fastnar i hissen på grund av elavbrott eller annat fel, ska du göra följande:

Kontakta hisservicens feljour:

  • Med en mobiltelefon - (KONE Hissit Oy, 080015063) eller
  • Genom att trycka på hissens alarmknapp. (Larmets styrs direkt till hisservicens feljour.)

Vid behov kan du ringa på det allmänna nödnumret 112.

Sisälle suojautuminen

Sisälle suojautuminen on tarpeen mikäli kiinteistössä tapahtuu vakava väkivallan teko tai ilmenee sellaisen uhka. Suojautuminen tulee aina tehdä tilaan, jonka ovi voidaan lukita ja johon ei näe sisälle. Lasiseinäisissä opiskelu- ja toimistotiloissa ei voida suojautua. Mikäli uhka tulee opiskelun ollessa käynnissä lasiseinäisessä tilassa, ohjataan oppilaat turvallisempaan paikkaan.

Sisälle suojautumisessa on kaksi vaihetta/astetta.

Ensimmäinen vaihe/aste

Ensimmäiseen asteeseen/vaiheeseen siirtyminen tehdään mikäli kiinteistön lähialueella on väkivallan uhka, on tehty uhkaus vakavasta väkivallasta tai väkivallan uhka on kiinteistön sisällä.

Toimet:

  • Ilmoitetaan uhasta yleiseen hätänumeroon 112
  • Käytävillä ja ulkona olevat oppilaat, vieraat ja henkilöt käsketään sisälle.
  • Opetustilojen ovet lukitaan.
  • Henkilökunta lukitsee ulko-ovet.
  • Odotetaan lisätietoja viranomaisilta.

Toinen vaihe/aste

Toiseen asteeseen/vaiheeseen siirrytään, jos uhka on kiinteistön sisällä tai sen lähellä.

Toimet:

  • Lukitaan opetustilan ovet.
  • Sammutetaan tilojen valot ja suljetaan mahdolliset verhot.
  • Matkapuhelimet sammutetaan tai kytketään äänettömälle.
  • Opettajan tai tilan johtajan puhelimen oltava päällä, mutta äänettömänä.
  • Tilan oven eteen kasataan esteitä.
  • Opastetaan tilassa olevia pysymään matalina ja kalusteiden takana.

Ohjeita henkilökunnalle

Seuraavassa asioita, joita tulee ottaa huomioon hätäpoistumisen ja sisälle suojautumisen osalta etukäteen.

Osana jokapäiväistä toimintaa

  • Opettele kulkemaan ja tuntemaan kiinteistön eri poistumisreittejä.
  • Opettele laittamaan luokkatilan ovi takalukkoon.
  • Selvitä kiinteistön kokoontumispaikkojen sijainnit.
  • Ole mukana harjoituksissa ja tutustu aiheeseen liittyvään materiaaliin ja toimintaohjeisiin.
  • Mieti mihin ja miten voisit suojautua tarpeen tullen.

Tilanteen aikana

  • Ota tilanne haltuun - käytä kuuluvaa ääntä.
  • Ohjaa ryhmäsi turvallisinta reittiä suojaisaan kokoontumispaikkaan.
  • Viranomaiset johtavat pelastustoimintaa - sinä vastaat omasta ryhmästäsi.
  • Jos selkeää ohjetta tai käskyä ei tule - suojaudutaanko sisään vai poistutaanko ulos - tee päätös!

Ratkaisuun vaikuttaa tilan sijainti ja sen antama suoja.

  • Umpiseinäisessä, lukittavassa tilassa on turvallista suojautua.
  • Lasiseinäisessä tilassa tai tilassa, jonka ovea ei saa lukittua, on vaikea suojautua.
  • Jos turvallinen poistumisreitti on näkyvillä ja turvallinen, voi ulos kulkemista harkita.
  • Jos poistumisreitti on kaukana eikä näkyvissä, ulos kulkeminen ei ole turvallista.
  • Toimi tilanteen mukaan asteen 1 tai 2 mukaan.
  • Tarvittaessa raportoi saamaasi tietoa viranomaisille.

Tilanteen jälkeen

  • Palataan normaaliin toimintaan mahdollisuuksien mukaan.
  • Tilanne tulee käsitellä oppilaiden ja henkilökunnan kanssa oppilaitoksen kriisiviestinnän mukaisesti.
  • Älä anna lausuntoja tiedotusvälineille. Viranomaiset jaa etukäteen määritellyt henkilöt vastaavat tiedottamisesta.

Tapaturmien ennaltaehkäisy

Henkilökunta kuuluvan valvoo seuraavia kieltoja ja määräyksiä. Kaikista turvallisuutta vaarantavista tilanteista sekä tehdyistä toimenpiteistä tehdään ilmoitus esimiehelle.

  1. Kiipeämiseen käytetään vain turvallisia ja tukevia tikkaita. Tikkaat pidetään lukkojen takana.
  2. Lääkkeet, kemikaalit ja vaaralliset aineet pidetään lukkojen takana.
  3. Käytävät ja kulkuväylät pidetään siistinä ja esteettöminä.
  4. Vesi- ym. nesteläikät siivottava välittömästi lattialta.
  5. Havaittaessa rikkoontunut tai muuten vaarallinen huonekalu tms. estetään sen käyttö ja hankitaan korvaava tilalle. Pihan penkkien osalta tehdään samoin tai ilmoitetaan kiinteistön haltijalle.
  6. Rikkoutuneista askelmista ja muista kaatumisvaaroista ilmoitetaan heti rakennuksen omistajalle tai haltijalle, jolla on velvoite ryhtyä toimiin. Estetään liikkuminen vaarallisella alueella.
  7. Talvikunnossapidon puutteista ilmoitetaan heti kiinteistöhuoltoon. Estetään liikkuminen vaarallisella alueella.
  8. Lumien, jään tai muun esineen tippumisvaarasta ilmoitetaan heti kiinteistöhuoltoon. Estetään liikkuminen vaarallisella alueella. Mikäli vaara on välitön, soitetaan hätänumeroon 112.
  9. Ulkoa liikkumista myrskyn tai muuten huonon tai vaikean sään aikana vältetään. Huonokuntoisista puista tai oksista ilmoitetaan heti kiinteistöhuoltoon. Estetään liikkuminen vaarallisella alueella. Välittömässä kaatumisvaarassa olevista puista tai tippuvista suurista oksista soitetaan hätänumeroon 112.

Defibrillaattorin (DEFIn) käyttö

Jokaiselle SAMKin kampukselle on sijoitettu neuvova puoliautomaattinen defibrillaattori (1-2 kpl) hätätapauksia varten.

Laitteella annetaan (elottomalle) sydänpysähdyspotilaalle lyhytaikaisia sähköimpulsseja, jotka ohjautuvat sydänlihakseen elektrodien kautta. Laite tunnistaa automaattisesti ne sydämen rytmihäiriötilat, joiden hoitoon tulee antaa defibrillaatioisku. Äkillinen sydänpysähdys on siis käyttöaihe defibrilloinnille.

SYDÄNPYSÄHDYS

Jos potilas ei ole herätettävissä eikä hengitä, SOITA HÄTÄNUMEROON 112. Aloita välittömästi paineluelvytys ja pyydä muita tuomaan defibrillaattori.

  1. Kytke virta defibrillaattoriin.
  2. Avaa harmaa elektrodirasia.
  3. Kiinnitä elektrodit potilaan rintakehälle.
  4. Potilaaseen EI SAA KOSKEA sydämen rytmin analysoinnin aikana!
  5. Paina oranssia iskuapainiketta, jos kone kehottaa. Pysy IRTI POTILAASTA.
  6. Jatka paineluelvytystä välittömästi iskun antamisen jälkeen. Seuraa jatkossa koneen antamia ohjeita. (Lähde: www.tammed.fi)

Defibrillaattorin käyttöohje A4

Paineluelvytys ja Defibrillointi -video

Befolkningsskydd

Syftet med skyddsrummet är skydda människorna mot ras, explosionstryck, splitter, gas, strålning och bränder. Det finns ett skyddsrum i fastigheten. Det rekommenderas att man väljer en skyddsrumsansvarig och en medhjälpare till den ansvarige. Det är bra om de skyddsrumsansvariga lär sig använda utrustningen i skyddsrummet och hur skyddsrummet ställs i ordning för användning.

Det finns ett skyddsrum i fastigheten.

Placering Skyddsklass Yta Skyddsplatser Utrustningens placering
Kellarikerros S1 91,5 m² 122 Väestönsuojassa

Fastighetens skyddsrum är av klass S1. Skyddsrummet av skyddsklass S1 är ett nyare som har byggts efter år 1971 I denna skyddsrumsmodell kan man vistas i långa tider. Skyddsrummet har ett manuellt eller maskinellt luftintag som är försett med förfiltrering och aktivkol-partikelfiltrering.

Myndigheterna ger anvisningar via radion, om man ska förflytta sig till skyddsrummen, och information om vilka skyddsrum människorna ska söka sig till. Förflyttningen till skyddsrum sker således alltid på uppmaning av myndigheterna. Olyckor som sker under normala omständigheter kräver i allmänhet inte att man ska söka skydd i skyddsrum, utan det räcker att man tar skydd inomhus. Det finns totalt 110 000 platser i offentliga skyddsrum i Finland.

Väestönsuoja
Väestönsuoja

Förvaring av inventarier

Förvaring av olika föremål kan medföra risk för brand eller spridning av brand, att utrymningsvägar blockeras i nödsituationer och att släckningen av eldsvådor försvåras.

Utgångar i byggnader ska alltid hållas passerbara och fria.

Utgångar, trapphus, korridorer inomhus och passager i lager
  • Det är inte tillåtet att förvara några föremål.
Under eller invid byggnader
  • Det är inte tillåtet att förvara lättantändligt material eller andra föremål, t.ex. sopkärl, papphögar och transportflak intill byggnadernas väggar
OBS!
  • I undantagsfall kan räddningsmyndigheten bevilja undantag, till exempel för förvaring av större mängder eller tillåta förvaring på en annan plats, eller av säkerhetsskäl begränsa förvaringen

Skyldigheter för innehavare av affärslokal

Lokalens förvaltare eller verksamhetsutövaren ska i mån av möjlighet kontrollera att man på arbetsplatsen följer lagar och bestämmelser om förebyggande av eldsvådor och andra olyckor och om säkrande av den personliga säkerheten. Det rekommenderas att man utser en person som ansvarar för säkerheten och tillser frågor gällande detta och samarbetar med de personer som bär ansvaret i fastigheten.

Både lokalens förvaltare och verksamhetsutövaren ska se till att byggnaden, konstruktionen och den omgivande miljön hålls i ett sådant skick, att

  • risken för att en brand uppstår, uppsåtligt antänds eller sprider sig är minimal
  • personer som befinner sig i byggnaden vid en brand eller annan plötslig fara kan ta sig ut ur byggnaden eller de kan räddas på annat sätt
  • räddningsaktioner är möjliga om det inträffar en eldsvåda eller annan olycka.

Lätt antändligt material eller andra sådana föremål får inte förvaras på vindar eller i källare, längs passager eller utrymningsvägar, under byggnaden eller direkt invid den.

Följande utrustningar och anordningar ska hållas i funktionsdugligt skick samt underhållas och inspekteras på vederbörligt sätt:

  • släckningsredskap
  • anordningar som indikerar brand-, larm- och andra olycksfaror
  • utrymningsvägarnas skyltning och belysning.

Både lokalens förvaltare och verksamhetsutövaren har ansvaret för att anordningarna fungerar och ska anmäla brister till ansvarspersonen.

Lokalens flrvaktare och verksamhetsutövaren ska för egen del

  • förebygga att det uppstår bränder och andra farosituationer
  • vara beredd på att skydda personer, egendom och omgivningen i farosituationer
  • ha beredskap för släckning av bränder och för andra sådana räddningsåtgärder som de förmår vidta på eget initiativ
  • vidta åtgärder för att trygga utrymning i fall av eldsvådor och andra farosituationer samt för att underlätta räddningsaktioner;

Bruksanvisningar för brandsläckare

Släckare

  • Vänd brandsläckaren upp och ned och skaka om den, detta säkrar pulvrets fluiditet.
  • Dra loss säkringssprinten.
  • Närma dig elden medvinds.
  • Om du är inomhus, närma dig hukad längs golvet, då blir sikten bättre.
  • Fatta tag i den ändan av släckaren där slangen finns och rikta släckningspulvret mot roten av lågorna, kapa inte lågorna.
  • Börja släcka framifrån och fortsätt bakåt, eller nerifrån och uppåt.
  • Släckningen kan effektiviseras genom rörelser fram och tillbaka.
  • Hela det brinnande området ska täckas med ett moln av släckningsmedel.
  • När lågorna har slocknat kan släckningen avslutas.
  • Kontrollera det brända området och försäkra dig om att branden har slocknat.
  • Ifall objektet fattar eld på nytt, upprepa släckningen.

Brandpost

  • Öppna brandpostskåpet. Slå vid behov sönder låsskyddet av plast genom att till exempel slå till det med armbågen.
  • Öppna ventilen och dra ut så mycket slang som du behöver.
  • Öppna munstycket i slangens ände och börja släckningen från ett tryggt avstånd.
  • Rikta vattenstrålen mot roten av elden och fortsätt med att släcka tills branden har slocknat.
  • Kontrollera att branden har slocknat. Släck eventuellt ännu pyrande platser genom kvävning eller nedblötning.

Utsätt inte dig själv för fara. Undvik att andas in rök. Ifall släckningen av branden misslyckas, förflytta dig i säkerhet. Stäng dörren till utrymmet för att begränsa branden.

Sladdar för uppvärming av bilar

Av säkerhetsskäl ska stickkontakten till bilens uppvärmningssladd alltid dras ur eluttaget efter användning, lämna inte sladden hängande i eluttaget på uppvärmningsstolpen. Du bör även hålla locket till eluttagets lucka låst.

Ett öppet stickkontakthölje och en fritt hängande strömförande sladdmedför risk för elektriska stötar. Om stickkontakten faller i en vattenpöl eller i snöslask kan den göra omgivningen elektrisk. Sladden för uppvärmning kan dessutom skadas så att den blir farlig, i samband med t.ex. snöskottning på parkeringsplatsen. Ett stickkontakthölje som är öppet kan utsättas för vandalisering.

Användarna ska ges instruktioner om hur sladdarna för biluppvärmning används och förvaras tryggt. Bolaget ansvarar för fastighetens säkerhet och om t.ex. en utomstående person skadas bär bolaget ansvaret. Även en bilanvändare som felaktigt lämnat uppvärmningssladdens kontakt i eluttaget ansvarar för eventuella skador.

Använd endast den sladd som är avsedd för ändamålet då du värmer bilen. Undvik skarvsladd, de är inte alltid trygga för barn och kan dessutom hamna på marken där de blir utsatta för vatten, fukt och smuts. Se till att eluttagen kontrolleras tillräckligt ofta.

Om bilens eluppvärmningsapparater inte används eller man inte ser till deras skick på rätt sätt kan det medföra elstötar för användaren eller andra personer. Det finns också brandfaror.

Nyckelsäkerhet

Det ska föras bok över överlämnade nycklar och kontroll över att nycklarna returneras, i synnerhet när arbets- eller boendeförhållandet upphör för en innehavare av nycklar.

Nycklarna överlämnas vid behov och mot kvittering. Nycklarna ska vara under ständig kontroll av personen som har kvitterat ut dem. Nycklar eller passeridentifikation som kvitterats för eget bruk får under inga omständigheter överlämnas till en tredje part.

Tack för att du bekantade dig med dokumentet.